Denna fredag är min jobbdag. Härligt att jobba fredag ändå, då blir det liksom tydligare helg sen. Jag sitter och skriver i vår nya skrivarlya och är tacksam över att ha 20 meter från dörr till dörr. Idag finns ingen tid för pauser men jag tänker att vi tittar på hur det såg ut igår då jag tog mig tid till en liten promenad här på gården.
Vid ena ladugårdsväggen har vi planterat björnbär. Den som kämpade så hårt i torkan har nu på höstkanten börjat klättra sig stark på spaljén. Längtar efter att få ge de här väggarna lite kärlek – skrapa bort det gamla och måla ny slamfärg. Fönstret ska restaureras och bli ockragult, precis som dörrarna. Till våren.
Hm, undra vem som kan vara ledarinnan i den här lilla flocken? Alltid i denna bestämda ordning.
Höstlöv, havrelatte i loppismugg och stickad tröja är en härlig kombo ändå. Och smakar inte kaffe bättre utomhus?
Särskilt med en höstbebis i bärsele som sällskap.
Grusvägen som leder hem. Ostädad perfektion.
Färgerna om hösten ändå! Älskar verkligen årstiderna. Att det inte är samma jämt. Att få längta. Kanske känns kärleken till hösten extra stark nu när våra årstider är så hotade?
Och kanske älskar jag vårt hus ännu mer inramat i höstlöv? Hoppas du får en snäll helg!
1 Kommentar