Gårdsliv

Vi bygger växthus

Nu är vi äntligen igång med vårt växthusbygge! Eller vi och vi – detta är egentligen helt och hållet makens projekt men jag hejar glatt på kan en väl säga. Redan när vi köpte huset så började han samla på sig material till växthuset och nu är det alltså dags att sätta samman delarna till ett växthus.

Tegelstenar, fönster och dörrar är köpta second hand på Blocket och olika loppisar. Svärfar har precis börjat måla reglarna med linoljefärg i vår favoritgrå nyans.

Och här ska det alltså stå! På en solig plats nära köksingången och med utsikt över havsviken. Jag längtar efter att få odla gurkor och tomater till barnen men hoppas också på att kunna odla lite mer exotiska frukter såsom melon och vindruvor. Och så ska det såklart finnas plats här inne för att sitta och äta och njuta av godsakerna under sommarkvällarna.

Dörrar och fönsterglas står i ladan och bara väntar på att få bli använda. Så härligt med återbruk även om det kommer bli lite pusslandet för att få ihop konstruktionen. Fortsättning följer!

3 Kommentarer

Att bo på landet

För fyra år sedan flyttade vi tillbaka till den ö i Bohuslän där jag växte upp, efter många år i storstäderna Stockholm och Göteborg. Vi trivdes inte med den stressiga atmosfären som rådde där och ville ha en lugnare vardag men hur det var att leva på landet som vuxna hade vi ingen erfarenhet av. Att jag dock älskar att bo här undgår nog inte någon men idag tänkte jag dela med mig av några av de saker jag gillar bäst med att bo i ett litet samhälle.

🌱 Vi känner våra grannar. I Stockholm visste jag inte vilka som bodde bakom de andra dörrarna i trappuppgången, under de 2,5 åren vi bodde där såg jag dem aldrig(!). I Göteborg var jag den som själv väntade med att öppna ytterdörren om jag hörde steg ute i trappan. Här på landet känner vi de få grannar vi har väldigt väl och vi har verkligen de bästa grannarna. Vi hjälper varandra och lånar saker av varandra när vi behöver – allt från cementblandare till fårgrimmor. Ibland knackar de på dörren med hemsydda mössor till barnen och ibland går vi över med middagsrester till dem. Det känns tryggt i en orolig värld att veta att grannsamverkan finns där och är stark.

🌱 Vänner över generationsgränserna. I helgen ska jag på kalas för att fira en vän som fyller 80 år. Vi har träffats genom en förening vi båda sitter med i styrelsen för och jag tycker det är så roligt att umgås över generationsgränserna trots att vi inte har några släktband. Äldre och yngre generationer har ju så mycket att lära varandra.

🌱 Enkelt att finna likasinnade. Det går ju säkert att träffa likasinnade vänner även i städerna men för min egen del har det varit lättare här på landet. En av mina bästa vänner träffade jag på en förenings lilla julfest för två år sedan och det visade sig snabbt att vi hade mycket gemensamt. Båda är journalister, brinner för klimatet och kvinnofrågor, har får och höns och barn i samma ålder för att nämna några gemensamma nämnare.

Det finns såklart fler fördelar med att bo på landet men de här tre är extra viktiga för mig – jag älskar verkligen att människorna här är så öppna, hjälpsamma och vänliga. Det fina i att människor tar sig tid för varandra. Ingen stress och ingen konkurrens. Det tror jag är viktiga hörnstenar även för omställningen till en hållbar livsstil.

Idag låtsas jag som att det är en ljus fredag! Jag pussar på mina barn och håller tummar och tår för att Sverige inte ska konsumera bort deras framtid idag. All kärlek till dig, hoppas du får en snäll helg!

Foto: Bästa Amanda Falkman för frknfalkman.se!

1 Kommentar

Höst på gården

Denna fredag är min jobbdag. Härligt att jobba fredag ändå, då blir det liksom tydligare helg sen. Jag sitter och skriver i vår nya skrivarlya och är tacksam över att ha 20 meter från dörr till dörr. Idag finns ingen tid för pauser men jag tänker att vi tittar på hur det såg ut igår då jag tog mig tid till en liten promenad här på gården.

Vid ena ladugårdsväggen har vi planterat björnbär. Den som kämpade så hårt i torkan har nu på höstkanten börjat klättra sig stark på spaljén. Längtar efter att få ge de här väggarna lite kärlek – skrapa bort det gamla och måla ny slamfärg. Fönstret ska restaureras och bli ockragult, precis som dörrarna. Till våren.

Hm, undra vem som kan vara ledarinnan i den här lilla flocken? Alltid i denna bestämda ordning.

Höstlöv, havrelatte i loppismugg och stickad tröja är en härlig kombo ändå. Och smakar inte kaffe bättre utomhus?

Särskilt med en höstbebis i bärsele som sällskap.

Grusvägen som leder hem. Ostädad perfektion.

Färgerna om hösten ändå! Älskar verkligen årstiderna. Att det inte är samma jämt. Att få längta. Kanske känns kärleken till hösten extra stark nu när våra årstider är så hotade?

Och kanske älskar jag vårt hus ännu mer inramat i höstlöv? Hoppas du får en snäll helg!

1 Kommentar